Alltså vår son, den minsta, vilket humör den killen har. Han vet precis vad han vill och blir rent ut sagt skitsur emellanåt. Igår på midsommarafton var vi hos mina föräldrar och åt mat. När vi sitter vid matbordet så kastar plöstligt Felix mat på golvet, min pappa är snabbare än mig och säger åt honom.. läppen putar och darrar, han gör “stirra ut morfar” leken och det var precis där min pappa borde varit beredd…
För inte börjar Felix gråta inte, nä han grabbar tag i en stor näve potatis, köttbullar, jansson och räkomelett och tar i för kung och fosterland…. jäklar i mig vad han kastade långt. Nästan tvärs över bordet, men då fick han sig en rejält tillsägelse från mig och sen försvann tallriken och maten illa kvickt.
Kan bli roligt när han kommer in i en rejäl utvecklingsfas/trots 😉